onsdag 31 oktober 2012

Patti Smith: Just Kids

Jag valde att läsa Just Kids eftersom jag haft en 60/70-tals anda inom mig sen i vintras. Jag har lyssnat väldigt mycket på bl.a. The Doors, The Velvet Underground, Stones, Dylan, Iggy och i slutet av sommaren, även Patti.

En kompis till mig lånade Just Kids på biblioteket i början av sommaren och jag hann läsa några få sidor, medan hon sysslade med annat. Jag blev sugen på att läsa fortsättningen, skolan började och vi skulle läsa en biografi. Alltså fanns det ingen tvekan på att det var denna bok jag skulle läsa.
 
I boken får man följa Patti Smiths och Robert Mapplethorps relation. Två unga och fattiga konstnärer i New York. Hon skriver om både bra och dåliga perioder, men lär alltid ut något även när hon skriver om de sistnämnda. Boken är välskriven, intressant... verkligen en sådan bok som man inte kan släppa taget om och läsningen flyter bara på.

Det som fascinerade mig mest var hur bra hon skrev om andra dåtida kändisar (exempelvis Jim Morrison och Andy Warhol). Det gav en intressant läsning för mig som är fascinerad av 60-talet. En annan sak jag gillade var att läsa om alla misslyckanden hon och Robert tog del av, men att de ändå höll fast vid varandra och till slut lyckades. Den visade mig att allting är möjligt.

Jag väljer nog att avsluta mitt inlägg här, eftersom jag anser att alla borde läsa denna bok. Den är väldigt intressant och om man gillar Patti Smith sen innan, kommer man börja gilla henne ännu mer.

Andreea Rubin
Hellidens Folkhögskola

1 kommentar:

Om böcker sa...

Andreea, det märks att du gillat boken, tiden och artisten. Jag har själv hållt den i handen och vi har den i bokhyllan, nu blir jag sugen på att läsa den igen. Tack för ett inspirerande boktips. Jag vill också tillbaka till 60-talet en stund...
/Christina