fredag 21 januari 2011

Bokrecension: Stenhuggaren av Camilla Läckberg

Den här boken handlar om en liten flicka,som hittas drunknad av Fjällbackas hummerfiskare.
Vid obduktionen visade de sig att flickan hade sötvatten och tvålrester i lungorna.Flickan hade blivit dränkt inomhus,påklädd och utslängd i vattnet.
Patrik Hedström som arbetar på Tanumshede polisstation blir åter indragen i en komplicerad mordutredning,där omgivningen bär på hemligheter som familjekonflikter, barnporrhärvor mm.
I boken får man också tillbakablickar i från en ung kvinnas liv på 1920-talet.där två historier kommer att vävas ihop på något sätt.

Jag tycker den här boken var mycket läsvärd,för den är både spännande och intressant.
Boken väcker verkligen nyfikenheten hos mig som läsare.

Författaren heter Camilla Läckberg,hon är 36 år gammal och känd som sveriges deckarförfattare.
Camilla är uppvuxen i Fjällbacka i norra bohuslän.där skriver hon alla sina
deckare,några böcker hon har skrivit efter stenhuggaren är:Predikanten och Isprinsessan.
Camilla bor nummera i Stockholm med en man och två barn

Gitte

måndag 10 januari 2011

Den döende detektiven
Författad av Leif GW Persson.

Denna bok är nyligen utgiven. När jag först hörde om boken så tänkte jag att nu är Leif igång igen med sin roliga och säregne kriminalkommissarie Evert bäckström. Men i denna bok figurerar den tokige kriminalkommissarien enbart i utkanterna. Istället är det före detta rikskriminalchefen Lars Martin Johansson som sätts i centrum i denna bok.

Lars Martin Johansson, pensionerad före detta Rikskriminalchef, åker på en propp i hjärnan efter ett besök i korvkiosken. Han vaknar upp på sjukhuset något ranglig i sin motorik. Det är på sjukhuset han får höra om ett 25 år gammalt våldtäktsmord på 9 åriga Yasmine. Lars Martin fångas upp av händelsen och bestämmer sig för att lösa mordet. Detta gör han så fort som han kommer hem från sjukhuset. Intressanta rollfigurer framträder i boken, bl.a. det tatuerade hembiträdet Matilda, samt den ryske drängen Max, som ljudlöst rör sig omkring. GW lyckas som vanligt att karaktärisera sina rollfigurer på ett fångande och intresseväckande sätt. Med sedvanligt detektivarbeten börjar Lars Martin skickligt och metodiskt att utreda och dra slutsatser, vilket till en början leder fram till mordplatsen, som är en gammal lyxvilla i närheten av flickans föräldrahem. För att sedan lyckas ringa in mördaren utifrån dennes kopplingar till husägaren. Eftersom mordet på Yasmine är preskriberat så kan polisen inte ta över ärendet i formell mening. Men det hindrar inte Lars Martin från att ändå “ge mördaren ett erbjudande som denne inte kan motstå“. Nämligen att mördaren själv erbjuder sig att sätta sig i fängelse. Annars kommer Lars Martin att namnge honom till vissa personer som gladeligen skulle kunna tänka sig att kompenserar för den bristande rättvisa som råder. Som en röd tråd, utöver själva detektivarbetet handlar det mycket om Lars Martins sjukdomsbild. I slutet av boken är hans liv tyvärr till ända. Han dör i en hjärtattack, innan mördaren erbjuder sig att ta sitt straff. På rysk manér önskade Lars Martins dräng, Max, honom “nasdarovie“, (frid). För Max var det förövrigt självklart att ombesörja så att hans gamla chef får vila i frid. Samma kväll hittade polisen en övergiven bil på Mälaröarna. I bagageutrymmet hittade polisen ett illa åtgånget manslik, nerstuvat i en blå idrottsbag.

Leif GW Persson är känd från TV-programmet efterlyst med sin lite släpiga stil och säregen karaktär. Kriminologen som också är polisprofessor hos rikspolisstyrelsen. Vad var det han sa i en intervju en gång? Att han brukar gå igång med alkoholen någon gång i maj månad.. Om man tittar på Leifs tidigare böcker så kan man få aningar om att han i själva verket bara återspeglar sig själv i vissa karaktärsroller. Utöver hans återkommande alkoholinlägg i var och varannan mening, så talar han även varmt om olika maträtter. Även en hel del inslag av sexuella anspelningar av mera fyrkantig karaktär förekommer. Det är väl dessa egenskaper som ringar in Leifs tidigare böcker. Den döende detektiven är helt klart läsvärd! Jag har läst tidigare böcker av GW och denna sista bok är troligen den mest "seriöst" framställda.

Henrik Öst

tisdag 9 november 2010

Hanteraren, av Dick Sundevall, 2008.



1. Sammanfattning

Ungefär 150 rättegångar varje år, manipuleras av polis och åklagare i Sverige.

Polismannen Olle Liljegren gjorde en kometkarriär hos länskriminalpolisen i Stockholm, där han arbetade mot den organiserade brottsligheten. Länskriminalchefen uppskattade Olle Liljegrens prestationer och gjorde honom snabbt till en av landets genom tidernas yngsta kriminalkommissarier. Men Olle Liljegrens karriär fick ett abrupt slut, då han greps (mars 2004), anklagad för grov brottslighet, efter att Länskriminalpolisens börjat få det hett om öronen efter sina tvivelaktiga arbetsmetoder.

Det var den snabbt expanderade organiserade brottsligheten (maffian) som väckte stark samhällsdebatt under 90- talet där man uppfattade maffian som direkt systemhotande samhället. De polis - och åklagare som arbetade särskilt mot dessa maffialiknande grupperingar kom att flytta fram sina positioner i ett tyst samförstånd, i syfte att komma åt maffian. Infiltrationsverksamhet - och brottsprovokationer, kom att ses som viktiga angreppsätt. Men dessa arbetsmetoder är inte tillåtna i Sverige. Polis - och åklagare hindrades därför att öppet kunna redovisa för denna verksamhet. Olle Liljegren menar att dessa hemliga arbetsmetoder kom att bli en praxis inom Polisen, just mot den systemhotande brottsligheten.

I och med att polisens olovliga infiltrations - och brottsprovokationer hemlighålls, innebär det också att viss information måste undanhållas domstolarna, och istället att ersättas av fiktiva versioner av händelseförloppen, (här beskriver boken en rad roliga exempel för hur fel det kan bli när en utredning vrids). Domstolarna får inte chansen att göra rätt bedömning. Effekten blir att polis - och åklagare bestämmer domarnas utgång. Dessa poliser och åklagare kom därmed att utgöra en egen stat i staten.

Det var s.k. gottlandsärendet år 2000 då det uppmärksammades att en knarksäljare “råkade” dömas som köpare av sitt egna knark, som det började nystas upp att polisen omkonstruerat förundersökningen för att dölja vissa spår av olovlig infiltrations - och brottsprovokationsverksamhet där polisen i själva verket agerade köparen. Medieuppmärksamheten ledde till att Länskriminalpolisen snabbt påbörjade en omfattande “städning” för att sopa igen alla spår av olovlig verksamhet inom myndigheten. Som en effekt av detta kom Länskriminalen att offra Olle Liljegren, som ensamt kom att få bära hundhuvudet för en etablerad praxis inom Länskriminalpolisen.

2. Vad tycker jag om boken

Bokens först kapitel är spännande, ungefär som en deckare. Men snart kom detta att tappas och författaren börjar alltmer fastna i ointressanta detaljer. Det är uppenbart att författaren hela tiden söker bevisföringar som försök att sätta dit utpekade polischefer och bevisa dem skyldiga till brott i form av olovlig polisverksamhet, (infiltrations - och brottsprovokationer).

Boken/författaren tar upp väldigt mycket om det så kallade Gottlandsärendet och särskilt dåvarande Länspolismästare Carin Götblad som pekas ut som skyldig för olovlig polisverksamhet. Författaren fyller här ut 1/3 av bokens innehåll.

Jag upplever bokens upplägg som en sämre förundersökning. Jag hade önskat att författaren istället hade analyserat de faktiska förhållningsramarna inom Länskriminalens väggar istället för en massa bevisprövningar. Att Polisen bedrivit olovlig verksamhet borde väl snabbt vara avklarat på ett par sidor och inte behövas ältas genom hela boken. Jag skulle mer vilja veta de faktiska turerna för hur det egentligen förhöll sig mellan åklagarmyndighetens enhet för organiserad brottslighet och Länskriminalens motsvarande rotel. Olle Liljegren nämner ju själv om rådande informell praxis inom Polis - och åklagarväsendet. Därmed kan man ju också anta särskilt upprättade förhållningsregler. Här skulle jag vilja veta hur det egentligen förhöll sig.

3. Författaren

Dick Sundevall är känd rättsjournalist och författare. Rättsfrågor är hans stora intresse och han vill gärna belysa brister inom rättsväsendet.

Dick Sundevall är född 1946 i Uppsala.
Han blev känd i samband med hans avslöjanden kring fallet Joy Rahman. För detta nominerades han till stora journalistpriset samt mottog Ordfronts demokratipris. Han uppmärksammade även det så kallade "Rinkebymordet", bland annat med boken Tre bröder, 2005, där bl.a. han och mottog guldspaden. (Källa; Wikipedia)

Genom boken Hanteraren uppfattar jag författaren som en typisk sakframställare och paragrafryttare, som saknar inlevelseförmåga i sin framställan. En tråkig författare helt enkelt som gillar att gå i gång på brister i form av petitesser inom rättsväsendet, och gärna blåsa upp dessa. Om Dick inte varit journalist så är det min bestämda uppfattning att han skulle ha varit en framstående - och trogen rättshaverist istället.


Henrik Öst

söndag 7 november 2010

Alla kungens hästar av Emelie Cajsdotter


Jag tänkte att jag skall börja med att berätta om mitt val att plocka upp just denna boken, det hela började med att min granne berättade om att de fått hjälp med sin ponny av en lite underlig kvinna som talade med hästar, namnet var Cajsdotter men jag lade inte särskilt stor vikt vid det hela tills plötsligt en kväll jag fick för mig att kolla upp vem den här Cajsdotter var så jag googlade henne helt enkelt och till min förvåning fick jag se att det var en kvinna som jag tidigare kännt en viss samhörighet med då jag kring år 2000 läst en bok som heter ”De ovanliga” där det finns ett stycke om denna Emelie och jag blev helt till mig då jag tog fram den boken igen och läste om stycket och fick återuppleva allt det jag då kännt. Detta var nämligen en tid tillbaka då allt inte var så lätt i mitt liv och genom Emelies berättelse fick jag hopp och nu äntligen så har jag fått träffa henne vilket var en fantastisk upplevelse eftersom jag redan visste att jag tyckte om denna människa och jag blev verkligen inte besviken vid vårat möte, då denna kvinna många gånger tittade på mig där jag stod så hände någonting, jag insåg att hon inte bara tittade på mig utan faktist såg mig vilket är någonting väldigt sällsynt bland människor så jag beslöt mig för att läsa hennes bok ”alla kungens hästar” och för att kontakta henne för mina egna hästar.

Om boken
”Lyssna, sade den tyste mannen. Lyssna, så att ni kan höra vad jag säger.”

I den här boken berättar Emelie om sitt liv och hur hon efter drömmar om natten kom att resa till Jordanien och Amman där hon kom att ta hand om just kungens hästar. Hon berättar också om andra resor hon gjort på grund av sina drömmar, om sitt liv i den svenska skogen och så redogör hon för sina samtal med djur och växter.

Ett vackert smakprov ur boken
”Den allra första rörelsen var friktionen mellan himmel och jord, så lyder den maoriska skapelseberättelsen. I vibrationen som uppstod, skapades ett ljud. En våglängd, som sedan spred sig för att anta nya och åter nya former.
En sten, ett gruskorn. Den första materian rörde sig mycket långsamt. Vågorna sköljde över sanden och skapade en rytm. Ur den rytmen föddes glädjen, den allra första känslan, ur glädjen föddes viljan att röra sig. Dansen var den första rörelsen, som skapades av fri vilja.”

Boken är trots sitt lite knepiga sätt och kanske just därför en väldigt vacker historia, av vilken man med någorlunda öppet synsätt kan lära sig mycket om sig själv och sin omgivning. Även om boken kan kännas aningen svårläst till en början, dels för alla namn från fjärran länder och för det lite hoppiga framläggandet av historien, så förstår man efter hand att ett kronologiskt upplägg inte är av någon betydelse, det viktiga är inte att veta vad som kom först eller sist i händelseförloppet utan bara att det kom.
Den här boken gav mig en uppsjö av känslor och fick mig stundtals att sitta i tårar utan någon till synes egentlig förklaring och det är en bok jag faktist tänker läsa om, och om inte det är ett gott betyg så vet jag inte vad.

Och till sist så vill jag ge ett litet stycke till dig Christina och detta angående våra otaliga diskussioner kring språkets betydelse vid upplevelsen ; )
”Någon som är nyfödd, fortsatte hon, ser utan att förstå. Och har på det viset förstått allting, eftersom det inte finns någon begränsning. Men saknar förmåga att utrycka det med ord, då även uttrycket hade varit en begränsning”
Detta förmedlat av Kajsa en ung schäfertik.

Ronja Risberg

onsdag 3 november 2010

Bokläsning:Flykten från Stalins läger

Jag valde att läsa en memoarbok av Slavomir Rawicz. Tycker det är kul och spännande att läsa om personer med självupplevda historier och s.k "true stories". Boken handlar om hur en 25-årig polsk kavalleriofficer blir häktad av ryssarna år 1939. Han blir dömd till 25 års straffarbete i Sibirien efter en farsartad rättegång där det inte finns några egentliga bevis för vad han har gjort fel. Hans största misstag var att han kunde ryska och bodde nära den ryska gränsen. Inte så konstigt kan man tycka då hans mamma var just ryska! Boken handlar sen om hur han blir förd till arbetsläger 303 långt bort i Sibirien och flykten därifrån tillsammans med 6 st. andra fångar. En fascinerande bok som berättar om deras hårda liv och väg till friheten. Snö, iskyla, dåliga kläder, ingen mat, hårt jobb, ingen kontakt med omvärlden(såsom radio,tidningar), flykten genom Gobiöknen med flera dagar utan vatten och mat är bara en del av boken och deras liv. I många ställen av boken kan jag som läsare riktigt känna deras hunger, hur dom fryser och hur tungan börjar klibba ihop sig när dom är utan vatten i flera dagar! 6000 kilometer vandrade dom 4 som överlevde hela flykten innan dom kom fram till Indien.
Det var många detaljer som tog tag i en, men en speciell som jag vill återberätta. Det är hur dom efter hela den här strapatsen, skäggiga, håriga, fulla med löss och trasor till kläder samt väldigt undernärda,fick en helt annan bild av varandra när dom faktiskt kunde se hur dom egentligen såg ut! Tvättade, håret klippt(bortrakat) och rena, nya kläder! För trots att dom varit på flykt i nästan ett helt år så hade dom inte kunnat lära känna varandra riktigt. All tid och energi hade lagts på att överleva!

Efter jag hade läst klart boken så Googlade jag på Slavomir Rawicz och fick då läsa att det kanske är si och så med sanningshalten i hans memoarbok. Boken har blivit hyllad över hela världen och man har förundrats över hans livsöde. Nåväl, lite fadd smak får jag väl i munnen av att boken blir ifrågasatt men summa sumarum tycker jag det var en väldigt spännande bok.

Peter Ström

måndag 11 oktober 2010

Inspärrad





Denna sanna berättelse är en av dom mest gripande jag läst på länge.

Teresa omhändertogs redan som bebis pga att hennes mamma var psykiskt sjuk och hennes pappa alkoholist.

Efter att hon tillbringat sin barndom i olika barnhem hamnar hon på Kendall House. Ett hem för mycket ”störda” tjejer.

Det var nu som Teresas mardröm skulle börja. Personalen drogade ner henne, tvångs medicinerade med farligt höga doser, spärrade in henne och ofta förekom det både fysiks och psykisk misshandel. Inte långt efter detta som det sexuella utnyttjandet började.

Efter att Teresa genomlidit många år av tortyr, droger och våldtäkter så kämpar hon idag med att hjälpa andra som varit i samma situation.



Susanne Strålman

onsdag 6 oktober 2010

Det ska bli ett sant nöje att döda dig av Magdalena Graaf


Boken är en självbiografi där man får följa Magdalena från barnsben, hur något i tonåren som liknar en revolt, leder till hennes hemska upplevelser, men också det ända goda som kom ur den, hennes Son Isak. Och det verkar också vara den enda anledningen till att Magdalena orkar ta sig ur denna misär, med livet som insats. Detta är en Bok om fruktansvärd kvinnomisshandel, som fångar dig från första sidan. En hemsk berättelse där Mod, styrka tårar och misshandel alla är huvudpersoner. Men också flykten och räddningen. Och inte minst, kampen om att ge sin Son ett bättre liv.

Boken är väldigt känsloladdad, ibland nästan overklig att förstå. Den skildrar ett samhälle som brister när det gäller att hjälpa de svaga och utsatta, men som också visar ett samhälle som prioriterar, på fel sätt. Och allra viktigast, den visar att det finns en del underbara människor, som inte bara gör sitt jobb, utan lägger ner sin själ i andra människor.

Utdrag ur boken:

”Just när vi hade öppnat porten och kommit ut på gården hörde jag hur det klickade till på det där välbekanta vis som innebar att någon med ett vapen i handen gjorde en mantelrörelse. Jag vände blicken upp mot vår balkong och möttes av det öppna hånet i hans stirrande ögon och såg hur han lyfte kolsyrepistolen och riktade den rakt mot oss. Jag reagerade blixtsnabbt och skyddade Isaks ansikte samtidigt som jag började springa för livet. Jorma sköt mot oss; skotten ven omkring mig och jag kände hur jag blev träffad i ena benet. Men jag stannade inte förrän jag nästan föll ihop av smärtan och utmattningen.”


”Om jag hade duschat och tagit på mig rena kläder på morgonen, så var det enligt honom för att göra mig fin för min älskare. Då kunde han slita av mig kläderna och låta mig sitta naken på balkongen och ”skämmas” medan han själv satt på golvet i lägenheten och lekte med Isak samtidigt som han hånlog mot mig genom fönstret. ”





Innan jag började läsa boken var jag väldigt skeptisk och faktiskt lite fördomsfull, mot Magdalena. En utvikningstjej kan ju inte ha så mycket vettigt att skriva om, tänkte jag. Jag tänkte fel. Magdalenas historia är fruktansvärd och jag tycker att det är väldigt tufft av henne att skriva med en sådan öppenhet som hon gör i boken. I hennes bok så tror jag tyvärr, att det finns många kvinnor som känner igen sig. Genom att ge ut den här boken tror jag att Magdalena sprider hopp till dem som är i liknande situationer.


Under tiden jag läste kunde jag ändå inte låta bli att tänka, hur någon som är förtryckt på det sättet, och är så pass kuvad, kunde sluta som just en utvikningsmodell. Svaret är antagligen uppmärksamheten, att få känna sig vacker, uppskattad och omtyckt. även om det enligt min åsikt, är helt fel väg att gå för att känna så. En annan anledning är nog att det var snabba pengar, och bra betalt. i vilket fall, så har Magdalena gått från botten, till att idag leva ett lyckligt Familjeliv, och det absolut viktigaste, ett liv i Frihet.


Av: Jenny Fransson