Inte utan min dotter

En otroligt gripande, tårdrypande bok som helt klart gett mig magknip ett flertal gånger. Denna kvinna blir satt i ett främmande land, blir mycket illa behandlad utav den person som borde värdera, respektera och älska henne för den hon är mest utav alla, och värst utav allt så blir hon fråntagen sin älskade dotter. Kan man föreställa sig något värre?
Redan när Betty förbereder sig och familjen för den resa de ska göra till Iran för att hälsa på hennes makes släkt i 2 veckor så har hon onda aningar. Men varför hade hon det? Moody var ju en respekterad läkare och en underbar man. Varför inbillade hon sig dumheter och varför hade hon onda känningar?
Allt eftersom hon märker hur Moody förändras väl nere i Iran så blir situationen bara värre. Snart inser hon att han bestämt att de ska stanna, att hon ska lära sig att vara en representativ islamsk hustru och att familjen ska komma in i de seder man lever efter där. Moodys familj står bakom honom i den hemska behandling han ger henne för att hon inte "aklimatiserar sig", misshandel både fysiskt och psykiskt, låser in henne och för bort deras dotter ifrån henne. Andra människor som verkar bry sig om Betty vågar ändå inget göra utav så kallad respekt för hennes man Moody.
Personligen kan jag inte föreställa mig värre än detta. Hur den man älskar, valt att leva med, valt att bilda familj med, vänder sig emot en och behandlar en som om man inte vore värd att vara en människa. Dessutom se hur denne behandlar ens gemensamma barn som vore det något katten släpat in. Att se hur ens barn blivit apatiskt, få veta att barnet är illa sjukt och inte bli tillåten att hålla det, eller ens se barnet. Det gör ont i mig bara jag tänker tanken. Värre tortyr finns inte. Som man ser hur Betty helt släpper tanken på sig själv och sin välfärd för att få tillbaka sin dotter.

Frågor som jag ställt mig dock är, varför hade Betty misstankar redan innan de for till Iran om nu deras förhållande var fint? Hur kan en människa sjunka så lågt att man helt tappar känslan, kärleken, vettet när det gäller hur man behandlar inte bara sin livspartner utan mest utav allt, sitt barn? Jag ska helt klart läsa nästa bok snart.


Malin Skoglund, Helliden - Distans

TJÄRVEN av John Ajvide Lindqvist

Ett medelålders gäng med gamla klasskamrater har en återträff i skärgården,

Det är midsommar och dom tar sig ut till en obebodd ö för att grilla supa och lyssna på åttiotaltsmusik.

Eftersom det är just Ajvide som har skrivit boken blir den idylliska midsommarnatten fylld av skräck och splatter till tonerna av modern talking, när de drunknade vaknar upp och är hungriga.

Tjärven är trots sitt tema konstigt verklighetstrogen.

Det handlar om zombies i den svenska skärgården det är vanliga svenssons som försöker att överleva och Ajvide får mej lite att aldrig mer vilja bada i havet.

Boken är inte utgiven i pappersformat utan bara som ebok och talbok i mp3format.

Det är han själv som berättar boken och han gör det förbannat bra,

han har en monoton röst som spär på det alldagliga och gör allt ännu mer obehagligt,

för boken är riktigt obehaglig.

Jag spenderade en hel kväll och natt att lyssna på boken det var helt omöjligt att stänga av.

Visserligen ångrade jag mig lite när boken väl blev tyst och jag kom på att det var mitt i natten kolsvart och jag var ensam hemma.

Det är inte hans bästa bok, den är just en splatterbok men en välskriven sådan.

Men karaktärerna fastnar inte som tidigare av hans karaktärer har gjort.

Jag känner inte så mycket för dom och skiter lite i ifall dom överlever eller inte men det spelar liksom ingen roll

Den är som jag redan har sagt så värklighetstrogen att jag faktiskt går på det han berättar, hur otroligt det än låter.

Har man inte läst något av Ajvides tidigare böcker så rekommenderar jag

Hanteringen av odöda först. Den är briljant.

Jag har läst alla hans böcker och kommer att fortsätta läsa resten.

Han liksom biter sig fast det jag gillar med honom är att han har en svartsvartsvart humor och en riktigt sinnessjuk fantasi.

Zam Helliden

Audrey-Flickorna

Boken handlar om sex kvinnor som blev vänner under 70-talet och har lyckats hålla ihop sedan dess. De brukar träffas på en ö i Skärgården varje år för att umgås i några dagar och prata om roliga minnen. Boken ger en tydlig inblick i hur det var att vara kvinna och jobba som journalist förr i tiden.

Jag trodde att boken skulle vara mer intressant och beskriva deras unga år mer, men istället valde författaren att lägga ner all tyngd i att beskriva ganska orelevanta saker, som t.ex. hur de lagade en maträtt och hur de fiskade. Jag hade dock inte så lång tid på mig, så jag fortsatte läsa boken ändå (trots att handlingen inte alls blev mer intressant, eller så). Jag hoppades på att man kunde få en ännu tydligare bild av de sex vännernas karriärer, osv.

Författaren heter Monika Björk och man skulle kunna säga att hon är en mångsidig författare. Hon har bl.a. skrivit faktaböcker och jobbar även som journalist. Monika Björk föddes 1944 och bor i Stockholm. En av hennes böcker Florans konstnärer nominerades till Augustpriset, 1999.

Att älska som en porrstjärna

Denna gång har jag läst "Att älska som en porrstjärna" som är en självbiografi av Jenna Jameson.

Jenna Massoli föddes i Las Vegas år 1974,i boken får man läsa om hennes tid som minderårig dansös på strippklubbar och hur hon blev vår tids mest populära kvinnliga porrstjärna.
Man får även läsa om övergrepp,våldtäkt och mord.

Oj vad jag gillade den här boken! Trots att den är närmare sexhundra sidor lång läste jag ut den inom några dagar.Det hände något hela tiden som gjorde att man ville fortsätta läsa.Sen tycker jag att det är rätt så svårt att göra en bokrecension på en självbiografi, speciellt den här!

År 2004 skrev Jenna Jameson boken tillsammans med Neil Strauss som är journalist på New York Times och Rolling Stone.

Väktarens lärling

Tom är den sjunde sonen av en sjunde son vilket betyder att han har ovanliga förmågor, han kan se sådant som andra inte kan. Tom blir antagen på prov som lärling hos traktens väktare. En väktare skyddar människorna runt omkring från onda ting så som häxor, boggartar och andra kusligheter.

I väktarens trädgård finns det tre häxor som är begravda, en är nedgrävd och har tretton metallstänger fastsatta ovanför marken för att hon inte skall kunna komma ut. Den andra är starkare och har därför blivit nedgrävd med huvudet neråt för att hon svårare ska kunna ta sig ut. Den tredje och den värsta av dem alla vågar inte väktaren döda då hon skulle komma tillbaka med ännu mer krafter. Mor Malkin som hon heter sitter i ett fyrkantigt hål i marken med metallstänger över där jorden kan dra kraften ur henne.

I väktarens hus bor också en boggart som skyddar tomtens gränser från ovälkomna gäster och städar och lagar deras mat. Dock har boggarten ett temperament så man får inte gå in i köket förens en klocka ringer som meddelar att maten är färdig annars kan man få känna på en smäll, vilket Tom lärde sig första morgonen han var där.

När flickan Alice skrämmer iväg ett gäng pojkar som försökt sno mat som Tom just varit och köpt åt väktaren genom att nämna att hennes moster, beniga Lizzie var tillbaka och sedan fått Tom att lova att göra henne en tjänst i gengäld, när hon skulle behöva det, blir Toms liv väldigt skrämmande och svårt. När väktaren är borta flera dagar i ett ärende utnyttjar Alice Toms löfte och ber honom att ge Mor Malkin hembakade kakor vid midnatt tre nätter i rad. Trotts Toms onda aningar, så är ett löfte ett löfte och vad kunde lite kakor göra för skada?

Andra natten då Tom ger Mor Malkin sin andra kaka ser han att metallstängerna är böjda och för sent inser han att han inte borde ha gett henne kakorna.

Boken är både läskig och spännande, så det gäller att ha både händer och fötter innanför sängkanten. Det tråkiga med boken är dock bristen på detaljer och för en gångs skull saknar jag dom där sidorna då det inte händer så mycket. Boken har ett rusande tempo och det händer saker hela tiden, visst det är spännande men det känns som om författaren har varit lite för otålig och där i missat en hel del av magin i boken.

Joseph Delaney föddes i London 1945 och var förut engelskalärare med har pensionerat sig för att ägna sig åt att skriva böcker. Han har förutom väktarens lärling skrivit sju efterföljare till boken. 2013 blir bokserien till film med namnet ”The seventh son”. Han har även skrivit fyra kompletterande böcker till serien. Bokserien har blivit publicerad i 24 länder. Mycket av det han skriver har han tagit från gamla spökhistorier från trakten där han bor.

Amanda Martinsson

De skamlösa, Sisela Lindblom

De skamlösa är en bok om tjejerna Tito och Nathalie som jobbar på en tidningsredaktion. Boken handlar om deras relationer på både arbetet och på ett vänskapligt plan. En av dom drömmer om ett fantastiskt bröllop med den där drömprinsen som alla kvinnor vill ha. En drömprins som visar sig fantisera väldigt mycket om sin första kärlek, som inte alls passar in på hur hans urtyp av kvinna borde vara.

Den andra drömmer om att producera porrfilm tillsammans med kvinnor från öst, som hon ser sig "rädda" från misär och eskortfirmor.

Boken i sig är skriven i jag-form, oavsett vilken karaktär det handlar om. Alla får sina kapitel. Det är en rätt rolig grej och jag gillar att läsa böcker i jag-form, för det känns som om man verkligen får tränga in i hjärnan på karaktären.

Det är svårt att säga vad historien i boken egentligen är. Det tycks vara en sån där bok som inte direkt handlar om nånting. Man har bara börjat skriva nånstans mitt i någons liv och sen avslutar ungefär lika abrupt som man börjat.

Recensionerna kring denna boken har mestadels varit lovord till höger och vänster och självklart har man använt sig av titeln för detta. Till exempel: "Mitt i skamlöshetens prick" och "Skamlös satir". Själv förstår jag inte alls varför boken ens blivit omdiskuterad. Jag tyckte att den saknade kärna, glöd och vissa kapitel känns som om dom var där bara för att fylla ut sidorna i boken.

Hanna Medin