Jag valde att läsa en memoarbok av Slavomir Rawicz. Tycker det är kul och spännande att läsa om personer med självupplevda historier och s.k "true stories". Boken handlar om hur en 25-årig polsk kavalleriofficer blir häktad av ryssarna år 1939. Han blir dömd till 25 års straffarbete i Sibirien efter en farsartad rättegång där det inte finns några egentliga bevis för vad han har gjort fel. Hans största misstag var att han kunde ryska och bodde nära den ryska gränsen. Inte så konstigt kan man tycka då hans mamma var just ryska! Boken handlar sen om hur han blir förd till arbetsläger 303 långt bort i Sibirien och flykten därifrån tillsammans med 6 st. andra fångar. En fascinerande bok som berättar om deras hårda liv och väg till friheten. Snö, iskyla, dåliga kläder, ingen mat, hårt jobb, ingen kontakt med omvärlden(såsom radio,tidningar), flykten genom Gobiöknen med flera dagar utan vatten och mat är bara en del av boken och deras liv. I många ställen av boken kan jag som läsare riktigt känna deras hunger, hur dom fryser och hur tungan börjar klibba ihop sig när dom är utan vatten i flera dagar! 6000 kilometer vandrade dom 4 som överlevde hela flykten innan dom kom fram till Indien.
Det var många detaljer som tog tag i en, men en speciell som jag vill återberätta. Det är hur dom efter hela den här strapatsen, skäggiga, håriga, fulla med löss och trasor till kläder samt väldigt undernärda,fick en helt annan bild av varandra när dom faktiskt kunde se hur dom egentligen såg ut! Tvättade, håret klippt(bortrakat) och rena, nya kläder! För trots att dom varit på flykt i nästan ett helt år så hade dom inte kunnat lära känna varandra riktigt. All tid och energi hade lagts på att överleva!
Efter jag hade läst klart boken så Googlade jag på Slavomir Rawicz och fick då läsa att det kanske är si och så med sanningshalten i hans memoarbok. Boken har blivit hyllad över hela världen och man har förundrats över hans livsöde. Nåväl, lite fadd smak får jag väl i munnen av att boken blir ifrågasatt men summa sumarum tycker jag det var en väldigt spännande bok.
Peter Ström
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tack för en bra presentation av din läsupplevelse och boken "Flykten från Stalins läger" :) Ja, visst är det så att man alltid känner sig lite lurad om man trott att något varit sant och sedan visar det sig att allt kanske inte stämmer?! Precis som du säger verkar det ju som att bokens sanningshalt allt mer ifrågasätts, men det kan förstås vara en fantastisk berättelse i alla fall...? Hoppas att eftersmaken inte blir allt för bitter :)Jag blir hur som helst sugen på att läsa den efter din presentation /Christina
Pst, förresten ett boktips som absolut inte är en sann historia, men väldigt bra är en bok som heter "Tjuvarnas stad" skriven av David Benioff och utspelar sig i Leningrad 1942 under tyskarnas belägring av staden. Mycket bra!
Skicka en kommentar