Jag har läst boken "Den långa vägen ut ur helvetet" av Marilyn Manson (Brian Warner). Jag valde den just för att han är en fängslande person med häpnadsväckande bakgrund. Det är lätt att vara dömande efter hur hans image är, men det är sällan man får läsa så djupt och lära sig om en person som i den här boken.
"... Det var som ett möte hos Anonyma Satanister. Efteråt skulle alla böja sina huvuden och be. Om ingen frivilligt blivit frälst vid det laget brukade den misslyckade pastor som höll i samlingen ta upp folk på scenen för att hålla händer och få syndernas förlåtelse. Varenda gång kände jag mig kallad att gå upp på den där scenen, men var för generad för att stå där inför hela skolan." (s. 20)
Man får följa hans uppväxt och hur han gick i en kristen skola, där han började att tvivla på vem han var. Efter att ha läst den här boken så kändes det som att jag fått ett nytt perspektiv på vem "Marilyn Manson" egentligen är och hur han blev den här personen. Vem kunde tro att en less rockjournalist som egentligen var poetiskt lagd skulle spela något som blev kallat "snuskrock" i gummikalsonger och ändå bli så stor som han är idag?
Jag uppskattar biografier mer än romaner bara för att man får se in i en annan persons liv. De utlämnar sitt inre av en anledning: för att vi ska förstå, bli inspirerade eller kanske till och med för att vi ska börja agera. Men självklart är det skönt att bara slå sig ned med en roman, man kan bli påverkad ändå. Ibland är det dessutom skönt att veta att det hela inte är på fullaste allvar.
/Jennifer Suomalainen
1 kommentar:
Jennifer, du ger en bra bild av vad boken handlar om och hittar ett intressant citat, som säger mycket med några få meningar.Både om innehållet och hur boken är skriven. Tänk att det här är Marilyn Mansons uppväxt! Precis som du skriver är det intressant att läsa om hur en person vi känner på ett sätt, själv berättar sin historia. Tack för din presentation av din läsupplevelse. /Christina
Skicka en kommentar